Korvbussen

Inte så långt ifrån Mary bor Roger. Vi hälsade på Roger en dag. Roger har en park. Jättestor. Har man tur får man gå på tur,som det gamla ordspråket säger. Att gå på tur är lite som att äta en tre rätters middag. På resturang. Eller hemma. Vi fick en mustig men mycket uppfriskande blommkålssoppa till förrätt. Den serverades isandes kall. Med en otroligt tjusig servis. Efter några timmar kom huvudrätten. En fjäderlätt ratatouille. Med tranbärssås och rucolasallad. Det var som att sväva fram på stora vita moln. En hissnade men samtidigt betryggande känsla. Efterrätten där emot, var inget att hänga i den beryktade julgranen. Varför man nu skulle vilja hänga en efterrätt där. Men, hur som helst. Det var den gamla tråkiga friterade bananen med någon slags vaniljglass. Ja, ni, vem du än är, förstår säkert. En mer tröttsam än uppiggande rätt. Men, vad som måste nämnas är den mellan huvud och efterrätt servarde avecen. Oj. Tungan gled som i en rodelbana. Snabbt, lite hoppigt och en förtjusande lekfull ton. Tack. Ja, det är vad som kan ske när en visit hos Roger väl sker. Kan utan tvekan rkomenderas. Varmt. Med varma kramar från Paddan-Gunnar