Korvbussen

Stundens låttips: Strychnine av The Sonics. Tidigare stundens låttips: Are you sleeping? av Chad Vangaalen

Vad ska man säga. De sista orden. Det borde väl vara lite mummlande. Och ansträngt. Lite som att man fått en hjärtattack, och måste säga vem som är boven. Eller något. Så. Jag... vill bara... säga... det att... vi aldrig... någonsin... .... på flera minuter... flera minut...er... kommer ly... kommer lyckas... .... .... med att... få klarhe....t..........................................................................................................................................
.......................... Med varma kramar från Paddan Gunnar.

 

 

Att förflytta sig är enkelt. Att förflytta sig är svårt. Tungt. Lätt. Oundvikligt. Nödvändigt. Önödigt. Bra. Jag har nu förflyttat mig en bra bit. Och lång. Mycket lång. Detta är slutet. Nästan. Förflyttning är förändring. Förändring är frispråkigt. Frispråkigt är sjukt. Sjukt är det danska språket. Det danska språket är sjukt. Där är slutet. Stundens musiktips: Lewis Takes Action av Final Fantasy. Med varma kramar från Paddan-Gunnar.

Nu är jag en annan. En helt annan. För andra. Samma för mig själv. Samma för andra. Det är lätt att styra. Bara byta. Hatt. Bara att byta hatt. Så ofta du kan. Då blir man sig själv till slut. Till slutet. När slutet är kommet blir man sig själv. Med rätt hatt och allt. Jag har inte hittat min än. MEn det gör jag nog. När slutet kommer. Gör jag det innan kommer jag kanske tro att slutet är nära. Det tror jag inte nu. Jag har mången hatt att attributera man skalp med. Nu har jag haft en ko-pojksliknande hatt ett tag. Men den ska snart av. Och på med det gammla plommonstopet. Är den mannliga motsvarigheten till chikita-kvinnans fruktskrud plommonstopet. Ja. Med varma kramar från Paddan-Gunnar.

Livet är som en ishockeymatch. Tre perioder. Två mål. 12 Spelare. Ett gäng dommare i randiga kläder. En hel drös med folk som tittar utan att riktigt veta varför. I första perioden kalvar man runt på isen och försöker få något slags grepp om hur man ska gå tillväga. Man kanske dricker lite vatten och säger något till en "motspelare". Andra perioden Börjar man ana något slags slut. Långt borta. Man jagar den där svarta lilla grjjen som alla slår omkring. Man kanske till och med lyckas peta in den där svarta klumpen i ett av målen. Trots att det vaktas. Man blir glad. Får kramar. Hurras. Lycklig. Tills någon annan gör samma sak. Men blir nästan lite ledsen. Arg. Besviken. Upplöst. Kanske blir man så arg att man gör något dumt. Detta kan mycket väl ske i alla perioder. Man försöker skada någon. Med vilja. Eller ovilja. Och en Människa i lustig kostym säger att du måste sitta still i en stor del av den perioden. Vad ska man då göra. Tänka igenom vad man gjort. Vila. Bli ännu argare. Skrika. Ge upp. Sen kommer tredje och sista perioden. Den tror jag är ungefär likadan som den andra. Och lite som den första. Men kan säkerligen bli helt annorlunda. Stress. Lättnad. Glädje. Agg. Man vet inte förän man väl står där med bara några minuter kvar. Och knappt ens då. Man vet aldrig vad som kommer att hända. Aldrig. Aldrig. Och tänk att det är så många som spelar samtidigt. Har samma perioder som du. Men så finns det andra lag också. Och andra ligor. Oändligt med matcher. Vem vinner. Jag vinner. Med varma kramar från Paddan-Gunnar.

Måndagar är bäst. Alltid bra. Fast det beror ju på innehållet. Som det gör för det mesta med det mesta. Innehållet är det så kallade A:et och O:et. Inte att man säger AO, det ljud som enligt mig syftar till någon slags smärtan det ska vara något slags talesätt det där med A:et och O:et. Men på måndag är innehållet A:et och O:et. Utan tvekan. Vad bör då en måndag ha för innehållsförteckning? Man sla tänka sig lite att man bakar en smarrig tårta. God tårta. Saftig tårta. Tårta. Man börjar med att vispa ägg och socker. Det ska bli vitt och fluffigt. Sen her man i lite salt, mjöl, kakao, mjölk, bakpulver, vaniljsocker, smältsmör, majonäs, hackade fikon, senap, ost, babar, bamse, saft, öl, klor, sten, fiskbuljong och lite kardemumma. Med detta recept bör en måndag bli oförglömlig. Jag stoppade även ner lite snö och bowlingkäglor i min smet. Med varma kramar från Paddan-Gunnar.

 

 

Inte så långt ifrån Mary bor Roger. Vi hälsade på Roger en dag. Roger har en park. Jättestor. Har man tur får man gå på tur,som det gamla ordspråket säger. Att gå på tur är lite som att äta en tre rätters middag. På resturang. Eller hemma. Vi fick en mustig men mycket uppfriskande blommkålssoppa till förrätt. Den serverades isandes kall. Med en otroligt tjusig servis. Efter några timmar kom huvudrätten. En fjäderlätt ratatouille. Med tranbärssås och rucolasallad. Det var som att sväva fram på stora vita moln. En hissnade men samtidigt betryggande känsla. Efterrätten där emot, var inget att hänga i den beryktade julgranen. Varför man nu skulle vilja hänga en efterrätt där. Men, hur som helst. Det var den gamla tråkiga friterade bananen med någon slags vaniljglass. Ja, ni, vem du än är, förstår säkert. En mer tröttsam än uppiggande rätt. Men, vad som måste nämnas är den mellan huvud och efterrätt servarde avecen. Oj. Tungan gled som i en rodelbana. Snabbt, lite hoppigt och en förtjusande lekfull ton. Tack. Ja, det är vad som kan ske när en visit hos Roger väl sker. Kan utan tvekan rkomenderas. Varmt. Med varma kramar från Paddan-Gunnar

 

 

 

 

 

 

 

Med varma kramar från Paddan-Gunnar.

Jag föds, åker, äter, leker, glider, sår, bygger, skriver, kramar, skördar, skriker, hoppar, pratar, drömmer, springer, skrattar, spelar, låter, sitter, jobbar, vaknar, tittar, undrar, tror, kommer, stökar, frågar, lyssnar, säger, lessnar, upprepar, lär, blir, har, får, går, lättar, tömmer, sitter, väntar, väntar, väntar, väntar, väntas, väsnas, dricker, dansar, betalar, ger, bakar, lagar, fyller, målar, jäktar, fiskar, plågar, ljuger, ljusnar, solar, badar, kör, rullar, slår, binder, knyter, halkar, hasar, tycker, trycker, andas, tippar, liknar, anser, bråkar, fastnar, nekar, hoppas, letar, vänder, svänger, jagar, hittar, saknar, genar, yttrar, stoppar, älskar, brukar, rakar, nalkas, hatar, tutar, eldar, steker, lägger, hämtar, bajsar, nyttjar, reser, handlar, bastar, simmar, skapar, tänder, läser, sover, ringer, ber, poppar, tvålar, bowlar, fikar, mosar, njuter, håller, viftar, liftar, tejpar, vevar, limmar, klipper, funderar, prövar, tappar, bäddar, flyger, hostar, bränner, fäster, kräver, kväver, grillar, virkar, vallar, mar, ryser, ramlar, kokar, driver, dreglar, söker och åker på träd som det ligger massa snö på. Förståss. Med varma kramar från Paddan-Gunnar

Man kan jaga mycket. Jag är jägare. Mitt tilfälliga byte är vitt som oskulden och fluffigt som en nyjäst bulldeg. Fast inte lika segt. Som bulldeg alltså. Men själva den fluffiga känsla är lika. För tillfället är jaktmarken belägen i den vilda västern. I tidigare tider än denna tid var det gula, glänsande klumparna ett attraktivt byte här. Kanske. Så pass att mitt tillfälliga bostadsområdet kallas därefter. Gyldene. Jag bor hos Mary. Vi är många jägare som bor hos Mary. Efter en god dags jakt är det åtminstånne en viktig sak att ha i minnet. Mat. Det är väl egentligen alltid viktigt att ha i minnet. Nästan. Med måttlighet som en dygd dock. Mellis är en bra måltid. Det är nästan lika bra som fika. Ibland bättre. Runda bröd med hål i är ett utmärkt "mellistöj". Förövrigt är Danska ett mycket, mycket sjukt språk. Stundens musiktips: John Fahey. På dessa bröd kan förslagsvis jordnötssmör (ett av livets nödvändigheter enligt många forskare på Harvard University) appliseras. Eller ägg. Eller senap. Dock kan ej den vilda västern, trotts hopp om det, ej leverera senap av önskad kvallisort. Så långt ät "Beaver Brand" "topp notch". Men trots detta så kallade häst-längder från en adekvat smakupplevelse. Annars är flingor och mjölk ett fint mellis. Det är aven ett av mig tidigare undrskattat mellis. Men nu har dess rättmätliga possition i skalan intagits. En dag gick mitt jakt don sönder. Sprack. Skit. Skit. Jaja. Ny dag, nya tag. Ny luft. ?. Vitt ark som de säger på latin. Kan man färglägga ett vitt ark med vit. Det skulle i sådana fall göras. Nu. Med lite gyldene färg runt om, på kanterna. Av arket. Det vita. Det påvisas åter igen att danskan är ett mycket, mycket sjukt språk. Bastu bör vara en mänsklig rättighet. Eller nej, inte än i alla fall. Först en hel hög med adndra saker. Men det ligger nog på topp femton. Kanske till och med tio. Minst två gånger i veckan. Värme är bra. och kyla. Det mesta är bra. Kanske. Mycket är bra. De senaste tre dagarna har det vrait extra lättjagat. Man behövde inte ens gå. Till fots. Eller jo lite. Väldigt lite. Nu är det mellis. Glöm inte det. Med varma kramar från Paddan-Gunnar

Så. Var ska vi börja. Det är egentligen ingen mening att försöka förklara. Tid som förgått är likt gammalt bröd. Tort, kanske lite mögligt, bara gott om man rostar det. Men jag vet inte hur man rostar tid. Det får inte plats i min brödrost. Ugn, tänker ni, nej, tänker jag. Allt för riskabelt. Vi har vuxit. Vi har levt. Vi har mognat. Det är en ny tid nu. Och nu. Och nu. Och nu. Och nu. Ja ni förstår. Livet är tufft. Svårt att leva. Förutom när man lystrar till en fin bit musik. Stundens tips: Buena Vista Social Club. Tidigare stunders tips: Chad Van Gaalen. Inhalera tonernas vibration. Går det beskriva framtiden med bilder. Jag tänker nej. Vi får se. Det blir nästa uppdrag. Kanske. Före middags tipps: Bastu. För att inte avslöja allt för mycket om framtiden. Det väntas inlägg. Från gäster. Eller gästen. Intet mer skall förtällas. Kan man säga/skriva så. Förtällas. Ja. Stundes tips: Michelle Blades. Rubriken föll sig naturlig i min tanke. Vantan. Givet. Ger förvirring. Inte lika givet, men ändå tänker jag att det är fallet. Åtminstånde för min del. Jag blir lätt förvirrad. Tror jag. Men det blir nog alla. Nästan. Att motverka förvirring. Det blir nästa uppdrag. Kanske. Kanske. Inte kanske. Det är spikat. Anti förvirring. Men inte på något sätt fientligt. Mer som en strävan. Ordet strävan bör väl komma från saken sträva. Alltså som en stötta. En pinne, eller liknande. För denna sträva strävar efter stabilitet. Och det är ju precis vad vi ska göra. Stabil. Det vill väl alla vara. Innerst inne. Nu är det nog. Det känns bra för oss att ha dragit igång detta igen. Eller ja, det är ju inte riktigt draget än. Igång alltså. Men det här är i alla fall en start. Allt behöver en start. Så. Hej.

Det har nu gått en längre tid sedan vi senast skrev. Våra ursäkter är:
     Anders och Lars har fått sin första son (namnet är inte bestämt ännu så vi annordna en liten tävling där ni
     läsare får skicka in Namnförslag. Och .... BÖRJA!)

     Hampus odlar sin mustasch fibrilt

     Gudmar har köpt hundfarm där han föderupp flygande-hundar (även kallade fladdermöss)

Orsaken kan däremot  vara av en helt annan kvallisort.

Frukta ej!

Inom en snar framtid ska vi uppdatera med bilder och fakta.

Lev å må om é

När Marie kom in i rummet, sa hon det som alla redan tänkte....

Goddagens!
Vi sitter i bussen och tävlar mot regnet vilken eller vilka som håller ut längst. Dom kan det här med regn i Amsterdam.





Ååå Amsterdam. "Norges andra Bergen" står det på välkomstskylten.



Midsommar firas med dunder och brak! Det dukades upp till buffé, och på det blå plastbordet stod det både kartoffelpüree, stekt lök, vita bönor, vitlök samt en uppstoppad orre, vid namn Katla (enligt den gamla Holländska seden om Katla). Att dricka till maten kunde man välja mellan salivutsöndring, Hallands Fläder (som vi fann bakom en gardin efter avskedsfesten hos Anders, tack för den, du glömske) och öl, samtliga pendlade mellan alternativ nr 2 och 3. Lite rolig kuriosa är, liksom i Sverige, att Amsterdam stenhårt kör på regnbyar under midsommarmiddagen. Detta resulterade att halva middagen tillbringades under ett berkley-blått plåttak.
Ja just, det ska även sägas att vi slet ett 19-timmarspass för att komma till Amsterdam i god tid till årets längsta dag.



Tiden bara rinner iväg, och nu är det 4 dagar kvar till Roskilde. Hoppas vädret skärper till sig bara, vi vill att alla som läser bloggen håller tummarna fram till den 1 Juli, tack så mycket.



Hej då.

Och så var "mustaschernas stad" Barcelona avklarad.







Nu (för 49,5 timmar sedan) rullar vi mot Amsterdam genom Frankrike. En vecka i Barcelona var ju inte helt fel, underbar stad! Den har nog allt; strand, stad, klubb, kubb......listan kan göras lång. Vi kom alltså dit på tisdagen, eller onsdagen kanske, vem vet. Efter parkering och betalning hade klockan hunnit bli 23:00. Vi tänkte; Det är nog lite i senaste laget, men vi kollar om det är något skönt uteliv ändå. Bara två öl senare började vi knata in mot centrum, men eftersom varje öl var på 1 liter gick det inte så snabbt som vi hade väntat oss, det fanns mycket att uppleva på vägen. Efter lite "jamm" med brassarna på stranden började vi tänka på refrängen och siktade mot bussen.



Dagen därpå träffade vi Annaa, den jämnåriga mö som representerar de jämtländska färgerna i Spanien sedan tio månader tillbaka. (Förresten, när ni läser detta kommer hon ha flyttat hem till Sverige igen, men det behöver jag ju inte skriva) Vi berättade om kvällen därpå och fick svaret; SENT!? De flesta klubbarna här öppnar inte förrän 03:00! Lite pinsamt tyckte vi, roligt tyckte Annaa, ledsen blev Harry Potter.



Klubbande har det blivit ganska mycket av i Barca. Annaa tog med oss på en förfest/krog som stoltserade med Europas största chokladfondue, med tanke på att vi kom dit 4 timmar innan klubben öppnade för allmänheten (that´s right, we´re in the V.I.P.) han det landa ganska mycket choklad i magen. På krogen träffade vi en hel del Svenskar, ett gäng från Falun, ett gäng från Göteborg plus Annaas polare Lina, även hon från Falun. Riktigt kul att hänga med alla dom! Blev dock lite klibbigt att simma runt i chokladen så pass länge.



En annan krog värd att nämna är Fellini, som spöar alla andra uteställen med hästskor, i alla fall på måndagar. "Nasty Mondays" lirade alla bra låtar som någonsin gjorts, en eloge till DJ´n som han med allt på en kväll. Det är inte var dag det är mosh-pit på krogen så att säga. Hampus har numera ett jack i pannan, inte helt olikt det Harry Potter har.

Dagarna spenderades antingen bland butikerna eller på stranden. Det har resulterat i två stukade fötter, ett sjukhusbesök, fyra röda ansikten och givetvis klassikern "sand-i-kalsongerna". Trots att vi tidigare spatserat i storstäder som Berlin och Prag var det inte förrän I Barca det första plagget inhandlades, lite oväntat sådär.

En eftermiddag då tre av oss spatserade längs de små gränderna skymtade vi plötsligt ett antal rustningsbeklädda poliser stå i slutet av gatan. Det visade sig vara en demonstration mot polisens brutala tillvägagångssätt i ett migrationsfall, vi vet tyvärr inte så mycket mer. Man märkte snabbt att det är lite skillnad mot demonstrationerna hemma i Östersund, det var nämligen ca 150 poliser med tillhörande picketbilar samt en polishelikopter. Det hela resulterade i att Gudmar nu inte får vistas närmare än fem kilometer från en viss staty i centrala Barcelona, sådant som händer.



Igår avslutade vi hela Barcelonavistelsen på topp! Vi hälsade på Pao i hans Capoeiraskola/kollektiv. (Pao är en vän till Tor och Johanna, som vi sov hos utanför sthlm.) När vi ringde på dörren var han mitt uppe i en Capoeiralektion så vi tog det lungt på den mysiga terassen under tiden. Tyvärr så måste vi göra er besvikna, det utövades inga danssteg av oss den kvällen. Med två man som inte bara var skadade, utan också civilklädda plus en förmodligen väldigt trött Pao (prova två timmar capoeira så förstår ni) blev det helt enkelt inte av.

Vad som däremot blev av var ett gruppfoto, märk väl hur svenska vi ser ut med resultatet av den typiska "jag-skiter-i-solskyddskräm-idag-attityden".

Eftersom jag inte kommer på hur följande ska klämmas in i texten kommer här en klassisk "visste-du-att?-spalt". (tack Annicka, lågstadielärare på Vallaskolan)

VISSTE DU ATT:

........ vi är väldigt glada över alla kommentarer som dimper ner efter inläggen, keep up the good work!
........ den 11/7 (plus/minus någon dag) är resan slut, inte så kul tycker vi i dagsläget.
........ under den första kvällen i Barcelona stötte vi på sångaren i Travis (med hits som Sing, sing, sing och Why
         does it always rain on me) Se bild.
........ Anders och Lars fortfarande är inne på sina tredje par kalsonger, "om man badar med dom blir dom j tvättade".
........ Hampus tror, på fullaste allvar, att ingen kommer få plats att sova i bussen eftersom han ska köpa så mycket ö i Tyskland.
........ Fernet Branca kan vara världens äckligaste skit. Alla kategorier.
......... Lars´s´s buk spruckitupp efter ett antal timmar på restaurangen Fresc Co, där de har en "ät så mycket du                    orkar" buffé. Där av kryckor och bandageratt ben.

Änterligen i Barcaby!

Saltvatten i örat och vi bor på Sveriges sunkigaste camping/parkering i halventrala Barcelaona. Ca tre decimeter från en cacamaja ger en härlig doft på morgonkvisten, vid frukosttid, innan lunsch, mot eftermiddagssolen, runt middag, till kvällspilsnern och lagom till sängdags.


Ja här står vi alla fyra i början av av. Diagonal.

Anders har i alla fall inte stukat foten om någon skulle få för sig det. Varför skulle han gjort det?

En senare mer utförlig rapport kan ni ju hoppas på.

Tudels